Rören fungerar

igår upptäckte jag att Eric hade ett enormt kladdigt inneröra, ja rent ut sagt såg det riktigt äckligt ut när man tittade i hans högra öra. Eftersom han är lika pigg och glad som vanligt fanns ingen oro men vi ville självklart kontakta Öron-Näsa-Halskliniken för att få veta om rören börjat krångla eller liknande. Sagt och gjort, jag ringde kl. 11 och de ringde upp en halvtimme senare och vips hittade hon en akuttid på Öron i Borlänge kl. 13:40. Eftersom Lars var hemma och vabbade för storebror Emil fick jag åka i ilfart till Västanvind och hämta en sovande Eric för att sedan infinna mig på Borlänge sjukhus på utsatt tid.
Undersökningen gick bra och en öroninflammation i höger öra konstaterades och tack vare att rören fungerat hade Eric inte känt någon smärta. Nu ska vi hälla 8 droppar i höger öra varje dag under en veckas tid och om E inte får någon feber ska detta vara över efter det, sååååå skönt.

Vilken tur vi haft!

Sitter och tittar på en dokumentär på TV4 om barn i världen som fötts med LKG. Plötsligt förstår jag vilken tur vi har som bor där vi bor. Det finns än i dag, 2011, barn som får leva hela sitt liv utan att bli opererade för sin missbildning, det är för jävligt.
En annan sak som berör är att när man annars tittar på dokumentärfilmer om olika slags sjukdomar och handikapp så känns allt så overkligt och med en sån där "det händer inte oss"-känsla, i dag däremot, så är vi en av dom, tankarna tar mig genast tillbaka till den där dagen i juli 2009 när Eric kom ut, den där dagen då allt vart annorlunda, dagen då "det faktiskt kan hända oss". Ni som läst bloggen från början vet ju hur vår resa varit med känslor och tankar.
När man nu ser på dessa barn i Afrika skäms jag nästan för att jag tänkte som jag tänkte den dagen, samtidigt tillåter jag mig inte att ångra något, det var ju faktiskt tungt då. Nu däremot inser jag verkligen vilken bra sjukvård vi i de allra flesta fall har här i Sverige, TACKSAM!

Erics första jullov

eftersom Eric fick magsjuka den 17 december kunde han inte var på dagis de sista två dagarna innan jullovet skulle börja, detta har gjort att Eric varit hemma och myst oerhört länge. Minst en gång per dag visar han tecknet för dagis, precis som att han vill veta om vi ska åka dit, SKÖNT!

Jul och nyår har varit en härlig högtid för Eric, han var inte rädd för tomten och alla raketer från nyår missade han eftersom han somnade kl. 20.
2011 kommer bli det år när Eric på allvar börjar på dagis eftersom jag (T) kommer arbeta för fullt och det kommer göra att han kommer få ett större och mer utvecklat teckenspråk men även uppleva både sportlov, påsklov, sommarlov och höstlov detta år. Vi har en operation detta år men den blir först efter Erics två årsdag - vi hoppas även att matsituationerna och tuggandet ska bli bättre så att alla inblandade kan slappna av under måltiderna.

God fortsättning till er alla från vår riddare Eric