Logopedbesök i Mora

stod på programmet idag fredag. Hade inga speciella tankar innan jag åkte dit men som alltid när det gäller ens barn blir det lätt fjärilar precis innan man ska gå in på sjukhuset.
Samtalet med logopeden Elin gick ut på att hjälpa Eric att få ett språk där just ljuden är viktiga. Vi fick många konkreta tips för att förstärka detta genom lek och övningar. Efter ett tag kändes det som att jag varit världens sämsta morsa som inte varit bättre på att utveckla min sons språk, varför får jag alltid dåligt samvete och trycker ner mig själv när jag hamnar i dessa situationer? Nu några timmar senare börja detta dåliga samvete lägga sig och jag har tagit fram mitt jävlar anamma och nu ska här fokuseras på språkutveckling till max.
Eric kommer behöva stöttning med tecken, men framförallt att han hör språket ofta och på olika sätt för att bygga upp en ordbank. Vi är nu anmälda till ett grundkurs i teckenspråk (stödtecken för anhöriga) fyra tillfällen på habiliteringen i Mora. Skönt att få lite hjälp på traven. På tisdag ska vi även åka till förskolan Västanvind för att se om deras verksamhet är något för Eric - där används teckenspråk hela tiden eftersom de tillhör de dövas folkhögskola.

Pga spalten har E en omöjlig uppgift att säga flera ljud, dessa kommer han ha möjlighet att säga efter att gommen är sluten. Fram till dess ska vi i flera steg öva på ljuden m,n och h - även l, j och w är möjliga ljud för E att klara av just nu.
När det gäller matbiten så måste vi släppa den paniken vi har över att Eric sätter i halsen. Eric behöver öva att tugga, slicka sig om munnen, testa olika tuggmotstånd etc - det blir en kamp att få detta i hamn utan att Eric sätter i halsen på kuppen. Nu krävs tålamod av storlek större.